Folkhälsomyndigheten tydliggör unga människors önskemål för att stärka sin psykiska hälsa

 

Under en längre tid har antalet psykiatriska diagnoser bland barn och unga vuxna ökat. Socialstyrelsens statistik som härleder till åren 2020–2021 har visat att antalet nya fall av självskador med eller utan suicidavsikt bland unga flickor under det andra pandemiåret
2021 ökat markant.

 

• Bland 12-åriga flickor var ökningen nära 80 procent

• I åldersgruppen 13 - 16 år var ökningen 40 - 50 procent

 

Ökning av antalet nya fall 2021 ökade i de flesta regioner för flickor i åldrarna 12 - 17 år jämfört med tidigare år. Totalt rör det sig om drygt 1300 nya fall av avsiktlig självdestruktiv handling bara under 2021. Ökningen syns både bland de som inte tidigare fått en psykiatrisk diagnos och flickor som sedan tidigare har diagnostiserats, ofta med depression. Ökningen oroar eftersom det finns ett tydligt samband mellan självskada och fullbordad suicid längre fram. Ökningen har skett inom en bred grupp av unga vilket kan tala för att orsakerna bakom ökningen kan finnas i miljöer där de flesta barn och unga vistas.

 

Utdrag om ungas psykiska hälsa från Folkhälsomyndighetens kartläggning publicerad 2023

Med unga avses i detta sammanhang personer 13–25 år, i enlighet med målgruppen för ungdomspolitiken.

 

• 43 procent av 16–25-åringarna anser att de har lätta besvär av ängslan, oro eller ångest och 17 procent uppgav svåra besvär.

  • Av tjejerna uppgav att drygt hälften (51 procent) lätta besvär och var fjärde (25 procent) svåra besvär

  • Av killarna var motsvarande andelar 36 respektive 9 procent

  • 35 procent av tjejerna att de hade lätta sömnbesvär och 10 procent svåra sömnbesvär.

  • För killar var andelarna 29 respektive 8 procent.

 

På frågan ”känner du dig för närvarande stressad?”

• Totalt 29 procent av de unga uppgav att de känner sig ganska eller väldigt stressade, och sett till kön var andelen dubbelt så hög bland tjejer (41 procent) som bland killar (19 procent).

• Totalt var det 17 procent av de unga som bedömdes ha allvarlig psykisk påfrestning 2022, och andelen var nästan dubbelt så hög bland tjejer (23 procent) som bland killar (12 procent).

• Suicidförsök mäts med frågan: ”Har du någon gång försökt att ta ditt liv?”

  • I genomsnitt 9 procent av de unga svarade att de haft suicidtankar och 1,7 procent att de gjort ett suicidförsök under det senaste året.

  • Andelen med suicidtankar var högre bland tjejer (10 procent)

  • Andelen killar (7 procent), men för suicidförsök var skillnaden inte statistiskt säkerställd.

• Totalt 33 procent av de unga svarade att de har lätta besvär av ensamhet och isolering, och 6 procent uppgav svåra besvär.

• Specialistvård för ätstörningar

  • Andelen tjejer i åldern 15  –19 år som fick specialistvård för ätstörningar 2021 var 1 064 per 100 000 invånare

  • För killarna var andelen vårdade i ätstörningar betydligt lägre: 52 per 100 000 i åldern 15–19 år och 20 per 100 000 i gruppen 20–24 år.

 

Vad säger ungdomarna som mår dåligt:

• De unga som mår dåligt upplever svårigheter att få stöd och hjälp

• De försöker hantera sitt mående på egen hand

• De är rädda för att bemötas med ointresse, okunskap eller fördomar, eller att personlig information ska spridas vidare

• En del vet heller inte vart de ska vända sig för att få hjälp och stöd.

• En del unga med erfarenheter av allvarliga psykiska besvär och psykiatriska tillstånd

upplever att livet blir tomt och meningslöst, och att de känner sig likgiltiga eller avtrubbade.

• Vissa unga med allvarliga psykiska besvär och psykiatriska tillstånd beskriver att det dåliga måendet, paradoxalt nog, kan bli en trygghet, vilket gör det svårt att ta sig ur.

 

Ungdomar i studien efterfrågar bl.a:

• Mer mer kunskap om vad de själva kan göra när de mår dåligt, liksom mer information om det stöd som man kan få

• De efterfrågar ökad tillgänglighet till och större flexibilitet i vård och stöd. Det handlar dels om bemötande, dels om fler lågtröskelinsatser för att kunna få hjälp i ett tidigt skede

• Sociala sammanhang och relationer beskrivs som avgörande för den psykiska hälsan, men även hälsosamma levnadsvanor lyfts fram

• Att känna sig sedd, betydelsefull, omtyckt och delaktig är stärkande

• Relationer till människor och djur ger tillvaron mening och får de unga att känna sig behövda.

• De berättar att det kan kännas som en befrielse att prata med andra om sådant som känns jobbigt.

• De vill prata med personer som de känner sig trygga med och som de kan lita på; som lyssnar, respekterar och förstår samt att de kan vara sig själva, oavsett om stödet är privat eller professionellt

• Många tycker att det är svårt att be om hjälp och söka stöd när de mår dåligt.

• Många unga pratar inte med någon utan försöker hantera sitt mående på egen hand

• En del unga är rädda för att mötas av ointresse, för att inte bli tagna på allvar, eller för att bli dömda av omgivningen. Andra upplever att det är skamfyllt eller inte accepterat att berätta om ett dåligt mående.

• Många unga beskriver hur de vill att föräldrarna ska agera när de berättar om ett problem eller om hur de mår. Först och främst ska föräldrarna lyssna och inte komma med råd eller tips. Och även om den unge gråter och är väldigt ledsen kan det viktigaste vara att bara finnas där och lyssna.

 

När unga i kartläggningen beskriver stödet som de vill ha handlar det ofta om någon att prata med. De berättar att det kan kännas som en befrielse att prata med andra om sådant som känns jobbigt. En ung person jämför det med när proppen i slasken inte täpper till längre utan flödet blir fritt. En annan beskriver det som nyckeln till frihet.

 

De vill dock inte prata med vem som helst, utan det ska vara personer som de känner sig trygga med och som de kan lita på; de vill känna att personen lyssnar, respekterar och förstår samt att de kan vara sig själva, oavsett om stödet är privat eller professionellt.

 

Samtidigt är det många som tycker att det är svårt att be om hjälp och söka stöd när de mår dåligt. De pratar inte med någon utan försöker hantera sitt mående på egen hand, av flera olika anledningar. En del unga är rädda för att mötas av ointresse, för att inte bli tagna på allvar, eller för att bli dömda av omgivningen. Andra upplever att det är skamfyllt eller inte accepterat att berätta om ett dåligt mående.

 

Många unga beskriver hur de vill att föräldrarna ska agera när de berättar om ett problem eller om hur de mår. Först och främst ska föräldrarna lyssna och inte komma med råd eller tips. Och även om den unge gråter och är väldigt ledsen kan det viktigaste vara att bara finnas där och lyssna.

 

Många unga i kartläggningen pratar om skolan som en viktig arena för stöd, där det borde finnas möjlighet att få prata med vuxna och där personalen borde ha mer kunskap om psykisk hälsa.

 

Flera önskar sig mer information i skolan om vad psykisk hälsa och ohälsa är, hur det känns, vad man kan göra åt det och var man kan få hjälp. Några föreslår ett särskilt ämne för att öka kunskapen om psykisk ohälsa, och för att det ska vara lättare att prata om sådana frågor utan det blir så märkvärdigt. Vidare menar många att större öppenhet om psykisk ohälsa i skolan kan minska tabun och stigmatisering. Några föreslår att det ska finnas yngre personer anställda på skolor för samtal om psykisk hälsa

 

En del unga med erfarenheter av allvarliga psykiska besvär och psykiatriska tillstånd beskriver att vardagen helt slutar att fungera. De upplever att de tappar kontrollen över tillvaron, att livet blir tomt och meningslöst, och att de känner sig likgiltiga eller avtrubbade. Vissa beskriver också att det dåliga måendet, paradoxalt nog, kan bli en trygghet, vilket gör det svårt att ta sig ur. Det kan kännas läskigt att börja må bättre, eftersom man då blir rädd för att åter falla ner i mörkret. Ju bättre de mår, desto större kan oron bli för att behöva uppleva allt som ett dåligt mående innebär ytterligare än gång

 

Flera unga använder olika stressreducerande metoder, såsom appar för mindfulness, meditationsguider på nätet, andnings- och reflektionsövningar som får dem att stanna upp och slappna av.
 

Källor:  

https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/kraftig-okning-av-sjalvskador-bland-unga-flickor/

 

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2022-10-8154.pdf

file:///Users/kajamichelson/Downloads/UngasPsykiskaHalsa_webb_0%20(2).pdf